kombinationskristus

Jag kommer ofta på helt fantastiska saker med obegränsad potential att skriva om - vid fel tillfällen.

Jag kan gå i timtal och spåna på ett inlägg på jobbet eller när jag är någon annanstans utan dator.

Sen när jag kommer hem och faktiskt sätter mig för att skriva ner det låser det sig totalt. Jag vill börja ändra, finjustera, putsa på, banta ner och omformulera tills ingenting finns kvar.

Ofta skriver jag på ren känsla.

Har den känslat dämpats när jag ska skriva om den har jag så svårt att återkalla hur det egentligen var.

Jag kan beskriva något, visst, men inte känna det. Då blir det aldrig så som jag vill ha det, för jag tappar bort anledningen till vad jag egentligen ville ha sagt och varför.

Vissa kan uttrycka sig via bilder eller musik. Jag har bara ord.

Så för att få sagt absolut ingenting den här gången heller så kör vi på den här.

/Fraj