Sabbat

Första rapporten från Tyskland!
Jag hade lyckats förtränga det faktum att jag nu befinner mig i ett land där sabbaten ännu är helig.
Mataffärerna är inte öppna på söndagar.
INGENTING är öppet på söndagar. Lever vi i medeltiden eller?
Nä nu ska inte jag vara sån, jag har knäckebröd och kaviar, det enda jag behöver. Tre paket runda knäckebröd och tre stora tuber kaviar om sanningen ska fram. Jag tänkte klara mig en stund. Undrar om broccoli är gott till kaviar?
Just det, jag har malacosnören också. Vart är nu handväskan? Det är världens bästa bilgodis, på allvar.
Jag och Sture nådde vårt mål vid tiotiden i förmiddags efter bara en enda ynka felåkning!
Eftersom jag inte hade riktigt koll på vart jag skulle åka från hamnen i Travemünde hamnade jag i Lübeck någonstans där jag fick stanna vid nåt litet hotell och använda den enda tyska frasen jag kan;
Ich spreche kein Deutsch
Jovisst vet ni, det enda jag kan säga på tyska - är att jag inte kan någon tyska.

Som tur var var herr hotellgubbe duktig på engelska så vi lyckades hitta en bra väg åt mig utan större komplikationer, det visade sig att jag var på ganska rätt väg från början.
Så nu har jag gjort min första av (förhoppningsvis) många eftermiddagar som anställd här.
Det blir nog bra det här ska ni se.
Jag är så stolt över mig själv och över min tappra bil som jag sitter och kikar på genom fönstret så jag tänker inte ens ha dåligt samvete om (läs när) jag äter upp hela påsen snören.
/F

Ledig

Jag har gjort absolut ingenting under min lediga dag. Jävel vad värt.
Har ett ganska cozy schema den kommande veckan, så jag ska, förutom att plugga matte, åka hemhem till Karlskoga. Har sån enorm hästabstinens!
Om den här bloggen hade innehållit lite mer "några ärenden på stan", fantastiskt mysiga grillkvällar, "ett glas i solen på en uteservering" etc., kanske jag hade haft råd att föda en häst. Eller en halv hade det ju fått bli, tiden är ju inte heller min vän.

Hörs sen!


Bäbis på betet








/Märta

I'm on a boat!

Sture och jag är nu installade på båten so ska föra oss till Tyskland.
En mystisk man stod just och kikade in genom mitt hyttfönster. Jag såg honom bakom ryggen i camen, undrar vem som var mest nyfiken, han på mig eller vice versa, haha! Jag var såååå nära att få honom på bild!
So far gillar jag inte skåningar, den enda jag pratat med hånade min bil. Han skulle ju egentligen döden dö.
Nu, ska jag iväg och jaga föda innan jag svälter ihjäl!

Final destination

Jag är så stolt. Här står jag nu, med Sture parkerad i kön till färjan och jag ska kasta mig in till incheckningen - så fort det slutat regna!

Auf wiedersehen

TJATJA BLOGGEEEEEEN!
Här sitter jag i på en Dinnersrestaurang i Ödeshög (älskade Östergötland!) med min chailatte och (sorgligt nog) uppätna chokladboll.
Dessutom tar jag kort på mig själv under tiden, TJA TJA STORBLOGGARRRRRN! GUHUUUUUD vad pinsamt.
Jag är alltså på väg, ordentligt. Dessutom tror jag att jag är på RÄTT väg! Det är en bedrift när det gäller mig och mitt eminenta lokalsinne som fler än en gång har lett mig på villovägar, på raka gator och i min egen hemstad.
Destinationen för dagen är ju Norra hamnen i Malmö, vi får väl se om jag klarar mig helskinnad ända dit. Mammas död. Men jag har fortfarande 5 timmar på mig, så jag har tid att åka vilse iallafall en gång.

Jag saknar dig redan älskade älskade flickebarn.
/F

Vad blir det för mat?

Kyckling sa ja!

Okej, nu har jag bestämt mig. Jag ska plugga. Civilingenjör i Kemisk Biologi blire.
Jag är jättenervös inför matten. Jag har egentligen alltid gillat matte och har inte speciellt svårt för mig, men jag är fruktansvärt lat.
P.g.a. min lathet är jag rädd att jag kanske har missat något från gymnasiet. 
Jag hoppas att det ska gå vägen om jag börjar anstränga mig. För jag vill verkligen.

Sluttjatat.

Bjuder på en bild på Mange, världens bästa civilingenjör och lärare i Ma/Fy! <3



/Märta

Snusk!

ALLTSÅ HALLÅÅÅÅÅ

En sån här karl vill jag ha när jag fyller 20.
Du snygge, stygga occh intressanta polykarl mellan 20 och 30 bast, var finns du?!
Nä, skämt åsido, men jag tycker att det här med polyförhållanden är intressant, jag skulle vilja lära mig mer om det.
Jag har alltid varit ganska negativt inställd till det och tvivlat på att det inte fungerar i längden.
Men sedan jag började läsa bloggen Klumpesnusk.se har jag fått tänka över och omformulera några av mina tidigare värderingar.
Jag är väldigt kluven. För jag har alltid haft svårt för att människan skulle vara en rakt igenom monogam varelse också, det finns ju många bevis för motsatsen.
Jag tror att det krävs väldigt mycket för att lyckas ha ett fungerande polyförhållande. En fläckfri kommunikation och tillit till varandra.
Men är inte det lite vad ett förhållande går ut på?
Utveckling, är inte det var livet går ut på?
Vad kan vara mer utvecklande och stimulerande än att älska någon men samtidigt testa nya saker, få nya infallsvinklar och nya intryck?
Jag vet verkligen inte var jag står.
Vad säger ni, tror ni på poly? Varför/varför inte?

/F

Dan före dagen D(eutschland)

Idag har jag ångest. På riktigt.
Idag vill jag verkligen inte åka.
Jag vill itne packa, jag vill inte städa, jag vill inte tänka.
Jag är livrädd.
Men tänker jag efter lite finns det ju ingen chans i världen att jag backar ur nu.
Självklart ska jag åka, det finns ingen annan möjlighet.
Det ska bli ett jävla äventyr och en jävla upplevelse, jag ska lära mig massor och utvecklas ännu mer.
Hade det inte varit för att jag lovat mig själv att aldrig någonsin nöja mig hade jag dragit mig ur nu.
Men skulle jag göra det vore jag dömd till ett liv i ovisshet vad som skulle kunna hänt och vad jag hade kunnat göra.
Det är en större skräck än någon resa i världen.
Sverige finns kvar, Linköping finns kvar, tillochmed Karlskoga finns kvar och mina vänner finns kvar.
Tacka gudarna för dem.

Vilken färg har själen, älskling?

Vart sitter själen? I näsan?



Äsch.

Idag har jag jobbat i 10 timmar. Jag satt nog 7 av de timmarna i kassan.
Ni anar inte hur påfrestande det kan vara. Efter bara ett par timmar har jag redan börjat störa mig på hur folk pratar, hur folk tittar, hur de betalar o.s.v.

Otroligt provocerande är när:

1. Kunden inte hälsar tillbaka.

2. Kunden skäller ut den stackars fantastiska kassörskan (mig) på sitt eget hemspråk och sedan blir ännu mer upprörd när denna (jag) inte har uppfattat ett ord.

3.  Kunden upprepade gånger ifrågasätter mina mattekunskaper.

4. Utländska män med långa lillfingernaglar. Det här fenomenet var jag tvungen att googla. Det betyder att man inte tillhör en arbetarfamilj. Jag bryr mig inte, ingen annan heller.

Nog om LIDL stiftung. Ernst är på TV...

Ha en fin kväll!

/Märta



Att lyssna på en sida.

För en stund sen kom jag hem från mycket trevlig tur med vänner jag inte träffat på alldeles för länge. Några möten var planerade, andra spontana och ett var totalt slumpmässigt. Det var fint.
Nu är jag hemma på lunch och ska strax ge mig av för att träffa fler av mina älskade vänner när de spelar teater i Nolby.

Dessutom har jag införskaffat (okej okej, fått) John Ajvide Lindqvists Människohamn på ljudbok, så jag har något att roa mig med under bilfärden på lördag. Jag vet inte varför jag kom på det egentligen, för jag gilllar inte ljudböcker. Jag vill läsa själv.
Jag har aldrig ens varit riktigt förtjust i högläsning i skolan. Jag blir galen på att det alltid tar sån jävla tid, jag vill läsa minst dubbelt så fort.
17 timmar kommer det ta att lyssna sig igenom hela alltet.
Jag kommer nog bli galen.
Dessutom har jag ju min maniska förkärlek för böcker. Böcker i digital form faller mig inte i smaken. De luktar ju inte.
/F

Pengar på träd!

Dan säger att jag är pengakåt. Det är jag nog till viss del, men just nu är jag bara desperat.
Fick min så kallade lön idag. Det var chockerande! Inte på ett bra sätt.
Jag är så skitfattig man kan bli. Jag var på riktigt rikare förra sommaren när jag inte ens jobbade.
Ska nu ge mig ner i källaren på jakt efter saker att sälja.



/Märta


Jamen!

God morgon hjärtan! En jävligt nöjd tjej kom just hem från gårdagvällen och ska snart iväg och bli bjuden på maaaat!
Att solen skiner och att jag ska hoppa Skrutten ikväll gör ju inte livet sämre!

Hey Life!

*EmoGiiRl signs in*

Tänker lite att jag har fått en buckla. Har rullat ner från Kungsberget här intill och befinner mig just nu nere i dalen. Planerar att komma upp i morgon under min lediga dag.

Otrevliga ting i livet har en viss tendens att alltid dyka upp samtidigt. Jag tvivlar starkt på att det bara är jag som upplever det så.
På't igen bara!

Jag har förresten fortfarande inte bestämt hur jag ska göra med uni. i höst. Alltså plugga-eller-inte-pluggagrejen.
 Har 1 vecka minus 1 dag kvar innan jag måste svara. Ånghäääääst.
Om jag bestämmer mig för att plugga så borde jag börja repetera matte för ungefär 2 veckor sen.



/Märta

tisdagsmyyyyys!

Jag älskar att jag inte ens är beredd på att kameror tar bilder ens när jag själv trycker på avtryckaren ;)
Det här äventyret tänker jag inte dela med er, det håller jag på för mig själv en stund ;)
Vi ses imorgon hjärtan, XOXO

En ny era

Bild #1!
Min älskade vän och bundsförvant har gått i graven.
Vi har följt varandra i med och motgångar i 3,5 år, han har gett mig nya vänner och hjälpt mig med skolarbeten, både att skriva egna och att kopiera andras.
Men det har blivit dags för pension. Han började bli en smula dement och väldigt väldigt långsam och protesterade allt som oftast.
Så min kära dator är nu utbytt mot en ny fin Acer som är allt som den gamla Zepto inte var. Den är ung, slimmad och TYST!
Så i fortsättningen är det jag och min nya bästa vän som ska nedteckna mina öden och äventyr.
Det ska bli mig ett nöje att dela dem med er.
/F

Ja, vi elsker dette landet

"På ansökningsblanketten (för vapenlicensen) skrev jag : Hjortjakt. Det hade varit frestande att bara skriva sanningen: Avrätta kategori A och B kulturmarxister/mångkulturella förrädare bara för att se deras reaktion :P"


"Varit medlem i lokala skytteklubben sedan 2005 men börjat träna först i november 2010. Anledningen till att jag gick med i klubben så tidigt som 2005 var planerat, det var för att öka mina chanser att få en Glock lagligt."

(Källa Aftonbladet)
Karln är ett jävla geni. Fullkomligt skvatt jävla galen, men fortfarande.
9 års förberedelser och väntan resulterade i över 90 döda och över 60 fortfarande på sjukhus.
I en och en halv timme rannsakade han alltså Utøya och sköt allt i sin väg. Vad gör man, vart tar man vägen?
Vart gömmer man sig?
Hur hanterar man sorgen som överlevande? Traumat?
Jens Stoltenberg talade ju på en utav alla minnesgudstjänster som pågått över hela Norge idag.
Han nämner Tore Eikelands namn och man hör hur någon bryter ihop någonstans i kyrkan. Hur blir man hel igen?
Och nu då, vad gör man med honom?
Man lär ju inte kunna sätta honom i ett vanligt fängelse, nån skulle ju ha ihjäl honom.
I 21 år kan man låsa in honom. Det betyder att han är ute innan sin 55e födelsedag.
Vad ska man göra med honom då?
Släpper man ut honom i samhället kommer ju också nån ha ihjäl honom innan han ens hunnit sätta bägge fötterna utanför fängelsets grindar.
Försök inte inbilla mig att det inte finns några hopplösa fall. Den här mannen blir det ju aldrig människa av. Det finns ingen medmänsklighet i det hjärtat.
Försvarsadvokat. Vad trycker man på som förmildrande omständigheter? Det var ju inte precis något han en morgon vaknat och gjort på impuls. Det var ju inte så att han inte förstod vad han gjorde.
En ung, blond man med ett norskt namn. Vad ger du mig för den islamistiska terroristattacken Jimmie Åkesson?
Anders Behring Breivik, tempelriddaren. Sigurd korsfararen.
Är det inte märkligt hur tiden obevekligt bara tickar vidare? Det är två dagar sen nu.
Min verklighet är precis som alltid, medan människor bara några mil ifrån mig hör skott och skriken från sina döende vänner eka i huvudet.
Eller nej, min verklighet är inte riktigt som alltid.
Tänk om Behring Breivik varit svensk. Gode gud, det hade lika gärna kunnat vara mina vänner.
Ja, jag är en dålig människa. Jag blir mer illa berörd när det händer i Norge än i Irak eller i Afghanistan.




Ett bättre djur

Jag har alltid tyckt att människan är det absolut fulaste av alla djur. Det hade varit okej om det bara var till det yttre (det är ju insidan som räknas, right?), men så är inte fallet.

Det som hände i Norge är så fruktansvärt vidrigt att jag inte ens tänker försöka ge mig på att skriva om det. Ärligt talat, vad finns det egentligen att säga mer än det jag inledde detta inlägg med?
Mina tankar går till alla drabbade i vårt grannland, även om det inte förändrar någonting.

/Märta


Hultsfredsfestivalen































Blir fler en annan gång. Tiden är inte på min sida.
/D


Baby, I hate days like this.

Egentligen kanske man skulle sluta att skaffa en massa djur.
Jag älskar djur.
Idag var tiden ute för marsvinet som har bott i köket hos mina föräldrar de senaste 6,5 åren. Han hade en tumör som var ungefär lika stor som hela hans huvud.
Jag hatar tumörer.
Förhoppningsvis slapp han lida i alla fall.



/D


Alla beslut

Gruffar. Gruffar för att jag glömde min kamerasladd hemma i Linköping. Detta är anledningen till att inga bilder har dykt upp än. Jag är alltså inte snål, bara dålig.
 Tänker ladda upp bilder som egentligen skulle må bäst av att censureras innan, men censurerade bilder är tråkiga bilder.

Förra veckan kom antagningsbeskedet.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Jag är skoltrött, ja. Samtidigt känner jag att LIDL kills slowly och jag vet inte riktigt vilka andra jobb än affär, kundtjänst och andra IQ-befriade jobb jag kan få utan utbildning. Jag säger inte att det är dåliga jobb (bara lite), men jag blir så sjukt lätt uttråkad.
Jag sa att jag ville ta ett år av för att jobba, resa och ha kul. Nu vet jag inte längre, för när jag tänker efter så är nog mitt år som student på universitetet  det roligaste i mitt 20-åriga liv. Utan tvekan.
Jag vet inte alls.
Kan bestämma mig en annan dag.
Ska nu ta mitt finniga festivalnylle och förflytta mig till soffan!
God kväll på er!

/Diablo



Jag hörde att du har bytt namn!

Glöm flickvännen, den är död.
Diablo är coolt.
Fråga inte, bara acceptera.
Lägg på minnet och var tyst.

/ Diablo

I dreamed that you had died

Igårkväll var det förresten dags igen (mellan toabesöken). Sex education show på TV3.
För några veckor sen hörde jag någonting om attkvinnors sextopp inte infinner sig förrän i 35årsåldern. Det gjorde att jag kände mig lite mer tillfreds med hela den här åldrandegrejen. Att the best still is yet to come på nåt sätt.
Sex education förstörde det där för mig.
Kroppen börjar förfalla efter 30 och i samma veva kan sexlusten börja sjunka.
10 år kvar.
Jag vill inte bli gammal!
Tack och lov att jag fick vara lammkött i helgen iallafall, mitt självförtroende behövde det.

We no want no goblins

Sket tre gånger igår. Fantastiskt.
Det finns fina saker med att komma hem.
Det har onekligen varit en minnesvärd festival.
Camp Elak förvandlades till den största kåkstad Hultsfreds camping någonsin skådat och var farligt nära att brinna ner sista natten. Vi har haft smärre duster med polisen och jag har tillbringat större delen av helgen med ett oavbrutet tonårshånglande som resulterade i fotografering mitt under Hurts spelning för att snubben tyckte vi såg så kära ut eller nåt. Haha.
Tillochmed resan ner var episk, camp elak på stöldturné, ackompanjerat av Aqua i sprängda högtalare. Lovely.
Hurts alltså. Det var magiskt.
Jag längtar efter bilder. Jag hade tappat bort min egen batteriladdare till kameran, så jag väntar ivrigt på andras.
Ärligt talat. Det här trodde jag aldrig att jag skulle erkänna. Men det är ju nåt särskilt med karlar med tungpiercing...
/S

Hultsfredsfestivalen!

Världens bästa festival i Arvika konkade.
Arvikafestivalen dog.
Camp Elak kan aldrig dö. Vi var därför tvungna att snabbt hitta ett substitut för den fina festival som lärde mig att älska lera, bajamajor, langos o.s.v.
Vi tror inte att de småländska skogarna kan vara riktigt lika fina som de värmländska, men vi tror att det här blir jävligt bra.

Några godbitar från våra tidigare år i Skogen..





























God natt!
/(Call your) girlfriend


FREDAGSMYYYYS

Det här kallas kvalitetstid.
Såhär har jag tillbringat min mor-dotterhelg med mamma.
Jag ska ju visst byta jobb, så jag måste träna på det här med knoppar.
Skutt blev försöksobjekt, jag vet inte vem som var mest irriterad på den andra till slut.
Men jag tycker inte att de är skitfula för att vara nybörjarknoppar!
Det här skulle bli ett tårdrypande inlägg om hur jag skickat hem mannen i mitt liv och var ensam i världen.
Men det blev istället en tårdrypande historia om hur vi bägge åkte hem.
Eeeeh, joråsåatte, nu tar jag väl lite semester innan Deutschland då.

Mörr

Jag kan ju helt ärligt erkänna att försöka rädda min totalt igenfrostade frys kanske inte var precis vad jag önskade mig när jag ramlade in från Flickvännen vid halv två.
Att facken är fyllda med snö och att allt högst troligt ändå måste slängas skiter jag i. Det man inte ser har man inte ont av, nu går det att stänga dörren så nu ska jag fan sova.
/SS

überfrau

Jag har så mycket att säga att jag håller käften ett par dagar till.

Yep.

Flickvänsjävel, skärp dig, uppdatera mera!

RSS 2.0