kombinationskristus

Rabiat och hårig agronomstuderande, har två män i mitt liv och drömmer om hundar. Massor med hundar.

I'm in love with your brother

Både igår och idag har jag fått det ärofyllda uppdraget att rida chefens gullegris, aka Jäveln.

Eftersom vi alla vet att ärlighet varar längst måste jag ju erkänna att jag har lite mer förståelse för att chefen som inte behöver handskas med honom i samma utsträckning som jag inte avskyr honom med riktigt samma hängivenhet som jag gör heller.

Jag föredrar hans sällskap uppifrån än från backen.

Trots att han är lite traktor.

Igår blev jag så positivt överraskad att jag var mer vänligt inställd till honom än jag nånsin varit.

Det gick över ett par timmar senare när hästfan försökte skalpera mig.

Jag skulle borsta honom, som vanligt, han anföll mig, som vanligt, men det han fick tag på var för ovanlighets skull inte en arm, jackan eller ett ben.

Det var mitt huvud.

Han fick tag på hela peruken - och drog.

Jag har aldrig varit så panikslagen i hela mitt liv, för dels så trodde jag att han slet loss allt när jag kände hur håret gled ur knuten och dels vet ju alla som nånsin varit i närheten av mitt huvud hur satans håröm jag är.

Smärtan var obeskrivlig.

Är det nödvändigt att tillägga att det kommer ta många svåra år för att vinna tillbaka de karmapoängen igen?

Jag är så otroligt tacksam över att mitt hår, mitt fulbruna, slitna skabbrävshår sitter på sin plats.

/ Fraj

Som jag alltid sagt, de där monstren kanan inte lita på ^^ Ha det gott och hoppas du hittar nån snygg peruk!

hahahahah! Du får vara snabbare än han ;) och dra av han svansen nästa gång. Jäkla häst du!

sv; allting är från gina tricots hemsida :)