Peace and lööööv

Hej bloggen! 
Efter gårdagens skyfall har jag ansträngt mig å det grövsta för att frammana nån slags festivalpepp.
Efter att ha ridit ut med Skrutten och ha fått tuta argt på en röd skåpbil på väg till jobbet känns det nästan bra det här.
Ni vet hur det funkar, ses vi inte i Borlänge hörs vi efter helgen.
Ta hand om er, PUSS!♥

Some men you just can't reach 2

Fraj: Ska vi ta med en Tequila till Peace & Love?
Märta: ...eh....ja, jag tror faktiskt att det är bra för oss.
 
Puss!
Märta

Fuckmachine

Hej bloggen.
 Grattis till mig själv på den stora dagen.
I två år har jag dragits med bara mig själv, tagit hand om min egen skit, orsakat min egen skit, gjort kaos och älskat livet.
I två år har jag undrat hur man gör för att bli kär och har fortfarande inte kommit underfund med detsamma.
Lika glad för det är jag.

På tal om det här med kärleken, jag läste ett lite spännande blogginlägg i ämnet för ett par dagar sen.
Det handlade i korthet om huruvida män är värda att jaga och hur man isåfall ska agera för att vinna en vettig karls gunst, jämförde män med klänningar (att de man vill ha bara dyker upp när man inte letar efter dem) och bespottade det faktum att kvinnor måste göra sig till för att vinna en mans intresse.

Skribenten rabblade exempel på mäns bristande intelligens i fråga om att förstå kvinnors signaler utan att man kört upp tuttarna i ansiktet på dem, plutat med munnen, skrattat åt usla skämt osv osv osv.
Hon sa dessutom att fejka ett skratt är nästan lika illa som att fejka en orgasm.
Det är ju bara det att fejka orgasmer är ju världens kanske mest användbara grej.
Hur många gånger har man inte räddat husfriden genom lite mer eller mindre övertygande skådespeleri?

Poängen var att det är fruktansvärt att vi inte kan bli uppmärksammade genom att vara oss själva och att män är ofina neandertalare med grova sociala handikapp.
Såna här generaliseringar tycker jag är underbara.
För är det inte så att om vi kvinnor utgår från att män kräver tuttar och fladdrande ögonfransar för att uppmärksamma något slags intresse kommer vi per automatik att ge dem detsamma?
Kan det möjligtvis vara så att vi gräver våran egen grav litegrann, för visar vi intresse med brösten kommer ju män av logiska anledningar att tro att det är så man gör?
Kan det ligga ett litet problem i hur vi låter oss uppfattas och att det inte endast har med mäns trögtänkta hjärnor att göra? (Nä förlåt, allt är ju männens fel)
Ni som tycker att kraven på oss kvinnor är så orealistiska, varför rättfärdigar ni dem genom att ställa dem på er själva?
Jag tycker att de inbillade kraven vi ställer på oss själva är så mycket mer bisarra och i synnerhet att vi gör det "för att andra gör det", "man måste vara sån" eller "det är så man gör".
Kan det tillochmed vara så att man borde granska sin egen personlighet om den är så oförmögen att väcka uppmärksamhet? ;) 

Vi är så snabba att klaga på att män är svin.
Klart de blir svin när vi gör dem till svin och klart att de blir svin - när de ställer krav på sig själva att vara det eftersom det är så de tror att vi vill ha dem.

För vi har ju trots allt inte ensamrätt på att tycka att det motsatta könet är förvirrande.
Vi alla är personlighetsstörda idioter, vi måste bara lära oss att leva med det och kanske fundera på att bli lite mer öppna med det så vi kan få lite förstående för varandra istället för att som nu, anta hur män/kvinnor vill att man ska vara och då skapa sina egna roller.
 
För jag vet ju inte hur ni känner, jag kan ju bara tala för mig själv, men...
Jag får iallafall ligga - genom att vara mitt eget oemotståndliga jag! 
 
/ Fraj!

Girl look at that body

 
 
Som Märta skulle sagt igår (vilket hon sa om allting annat)
Så jävla Värmland.
 
 

Midsommar

Känslan som uppstår när man knackar på hos sin bästa vän, hon öppnar och man inser att man förutom skorna valt i princip identiska kläder.
Har man umgåtts för mycket då?
 
Det blev verkligen en spännande kväll med fantastiskt kära återseenden. Gud vad jag saknar N3A från Lillerud.
När vi väl kom fram efter att ha varit vilse i en timme.
Det fanns visst fler ställen som hette Bogerud i Värmland
Försöker få upp en vacker video på självaste värden när han började klättra på möblemanget till tonerna av Sexy and I Know It, återkommer med resultatet.
Nu, springa ut till stallet och rida.
Puss!
/ Fraj!
 

En midsommarnattsdröm!

Hej bloggen.
Min mamma tycker att jag är hopplös och förstår inte hur jag orkar.
Ska nämligen till Värmland ikväll, till Ämtervik och Emils hus för att fira en riktig jävla rött hus med vita knutar midsommar.
Förstår inte vad hon menar, jag har ju inte varit nånstans sen Hultsfred och ska vara hemma ända tills på tisdag då det bär av till Borlänge.

Har efter Hultsfred blivit lite avtänd på sprit, så har åtagit mig det ärofyllda uppdraget att vara chaffis.
Sparar mig till P&L.
Ska alltså tillbringa midsommar, med några av mina favoritvärmlänningar mitt ute i ingenstans, helt nykter.
Det ska bli intressant.
 
På tal om P&L förresten.
Firar ju två år som singel snart.
Var helt hundra på att det på ett magiskt sätt skulle sammanfalla med P&L helgen och planerade att firandet skulle gå ut på att antasta minderåriga småpojkar hela helgen, men icke.
Jag har visst räknat fel. (Fast ingen panik, jag tänker antasta minderåriga ändå)
Årsdagen är på söndag...

Hur styr man en singel-årsdagsorgie i skogarna på en söndag?
Det här tåls att fundera på.
Vi hörs imorgon, nu ska jag och Sture iväg och plocka upp min vapendragare Märta.
 
/ Fraj!

Sveriges elit

Jag är lugn.
Efter timtal av vansinnesvarvning tillsammans med Sigrid och hundratals teorier om detta radhus kom vi till slut dit, stela av skräck.
Vi var blåsta.
De var husvakt, inte husägare.
När vi lugnat ner oss tillräckligt hade vi en av sommarens kanske finaste kvällar i lilla medelklassidyllen.
Dock passade inte riktigt vi och våra diskussioner in där.
Men lika glada för det var vi.
Medelklassen äter melon.
Har sällan varit så mätt som igår.
Allt tack vare mig.
Medan värden stod på verandan med sitt vinglas och skrockade nöjt över sitt nya revir skötte jag grillen, med bravur om jag får säga det själv!
/ Fraj!

Mänsklig värme, snälla kom närmre!

Halvligger i sängen (fortfarande i gästrummet...) och känner mig som sju jävligt svåra år. Varför är ganska oklart.
Det spelar liksom ingen roll hur många timmar jag än sover i den här sängen, det händer absolut ingenting på min sömnbarometer! Tio timmar här på britsen motsvarar ungefär fyra på ett liggerunderlag, i ett tält (gärna på hultsfred).
Den är inte ens obekväm, jag begriper ingenting.
Såhär såg det förresten ut när vi väntade på färjan över till Sverige. Nyvaken. Sov med ridhjälmen på, tänkte att det var säkrast så. Eller nåt åt det hållet
Puss
Märta

Hurry up, we're dreaming

Hej bloggen.
Den gamla bittra forever-alone här.
Har än mer åldersnoja än vanligt idag.
Är bjuden på en så galet vuxen grill ikväll, hos två av mina fantastiska vänner.
Mina två fantastiska vänner som inte bara är nyförlovade, utan visst har skaffat sig ett radhus också?'
Undrar vad de mer har för överraskningar att bjuda på.
Tänker ta med mig Sigrid.
Som nån slags försäkran för att slippa vara den enda utan man/barn/villa/vovve.
Det enda jag vill ha är ju min rostiga volvo, min fantastiska fyrbenta karl, min Märta,  våra fyllor och musik.
Puss.

I wanna be adored. you adore me

God kväll!
Tänker inte ens kommentera Hultsfred. Inte mer än att det var helt fantastiskt.
Det är ett år kvar nu, jag orkar inte.
Min väska står fortfarande helt orörd här i gästrummet som är mitt över sommaren. Om den är ouppackad för att det är så sorgligt att ens titta på den, eller om det är av ren lathet, låter jag vara osagt.
Nu ska jag kolla på Festival, ni vet den med Martin Aliaga. Han är en så SJUKT_SNYGG_KILLE i den. Har nog sett filmen 10 gånger, fem p.g.a. honom och fem för att den är inspelad på Arvikafestivalen....Top notch!
Puss!
Märta

Midnight City

Hej bloggen.
Håller just på att kurera mig från dödsförkylningen från helvetet som anföll efter de magiska dagarna nere i Hultsfred.
Tillbringade gårdagen liggande i nån slags feberyrande fosterställning, först på jobbet, resten av dagen på soffan.
Innan hjärnan återställt sig helt bjuder jag på låten som för alltid kommer påminna mig om Hultsfredsfestivalen '12.
Det är varken The Cure, Slash, The XX, M83, Krunegård, Justice, The Cardigans, Björnstammen, The Kooks, Soundtrack Of Our Lives eller någon annan låt från de fantastiska spelningar vi fått uppleva, det här är något helt annat.
Direkt från campingen på Hultsfred kommer nu alkis.

/ Fraj

Arbeit macht Hultsfred!

  • Veckans sista varma dusch √
  • Biljetter √
  • Festivalhatten √
  • Tamponger (vem fan går och får mens kvällen före festival?!) √
  • Spriten, tonfisken, kaviarn och pås-soppan √
  • Nyvaxade ben (mmmm, kan inte sluta ta på mig själv!) √
Då tackar vi för oss.
Ses vi inte i Småland så hörs vi efter helgen!
Älskar er, PUSSSS ♥
/ Fraj
Bild, Märta "working class hero" Westin på jobbet!

I'll move to Paris, shoot some heroin, and fuck with the stars

Storbloggarn här!
Inte riktigt va? Var ju ett tag sen nu. Men hej ändå!
Och vad har hänt sen sist?
Jo, en lång och jävlig tentaperiod följt av ett fantastiskt fint besök i Tyskland. Det känns bra att ha sett hur Fraj har levt det senaste året.
Tyvärr hade vi inte så mycket tid, men genom att vaska sömnen (som skulle ha ägt rum på ett vandrarhem i centrala Hamburg) så sparade vi några timmar.
När vi dagen därpå skulle göra Hamburg under dagtid också, var vi kanske inte lika kaxiga. Det kostar att ligga på topp, jag säger då det. Men efter två timmars powernap i bilen var vi back on track igen. Eller typ i alla fall.
Med en autograf och ännu en helt bisarr, men ack så magisk, upplevelse tillsammans, tog vi färjan över till skåne.
Vi ses igen Hamburg.
Exempel på andra saker vi hunnit med:
  • Fått Rosenström att spela "Jörgen" för oss.
  • Besökt bricken två gånger, kupolen en.
  • Tagit ett nattebad och lämnat trosorna på plats. Typiskt bra grej.
  • Faktiskt jobbat
Den här sommaren kommer bli fin!
Puss
Märta















I really fucked it up this time

Hej bloggen.
Här sitter jag och äter dagens andra frukost (är det normalt att behöva äta två frukostar för att inte DÖ av hunger framåt fyra när man slutar jobbet?) och funderar lite på fenomenet att ha tråkigt.
Människor som har tråkigt fascinerar mig lite.
Hur har man tid?
Visst kan jag bli lite rastlös på jobbet när man ska sitta av fyra timmar utan att en enda människa finns inom synhåll, men det är mer att jag har så mycket att göra efteråt att det känns som en smula slöseri med tid.
Har inte folk tilräckligt att göra för att fylla ut dagens timmar?
Hur lever man då, berätta för mig!
Dagens schema ser ut som följande, har hunnit rida en häst och gjort stallet klart, ska nu till jobbet innan jag och Märta ska iväg och pussa på Sigrid, sen bär det av hemåt igen för att rida häst #2.
Däremellan behöver jag handla lite nödproviant och göra ett besök på banken, plus att benen ska vaxas (fem månaders hårspar ska nu bort!), biljetter skrivas ut (har ingen egen skrivare, därför är det ett projekt i sig) och allt ska packas och göras klart inför imorgon!
Bjur er på några av mina nya favoritbritter sålänge, som jag ska få se i helgeeeeeeeen!
Jävla tjat om Hultsfred nu.
Men det enda som kan få mig att tagga mer är ett magiskt väderomslag så vi slipper frysa ihjäl.
Häppåer!

Little lion man

Hej bloggen.
När jag åkte hem från Deutschland über alles var ett av mina första projekt att börja kika på det här med ett nytt körkort efter den här bortkrökarincidenten i vintras.
Nu har mina papper kommit, så jag åkte förbi stan på väg hem från jobbet, hoppade in på Expert för att få ett kort taget men begick ett ödestigert misstag och tittade knappt på det innan jag rusade vidare ut till bilen och åkte hem.
När jag väl fiskade upp dem ur kuvertet fick jag en smärre chock.
Jag ser så obeskrivligt fet ut?!
Jag har den mest grandiosa dubbelhaka jag någonsin skådat och killen som tog det lurade mig att skratta precis innan  han knäppte så jag har dessutom ett litet snett halvleende som jag av erfarenhet vet är rena döden för mitt ansikte.
Så i det här lilla kuvertet gömmer sig alltså det lilla kortet som kommer tvinga mig att se ut såhär för att tas för att vara jag de närmaste tio åren.
Och gå upp 25 kilo i vikt...
Nä vet ni vad?
Ett par år, sen får jag kröka bort det igen, det här går ju bara inte.
Tack, Expertkillen, för att du lät mig betala 199 kronor för den magnifika hakan och extrakilona, verkligen tack.
/ Fraj

Can't sleep when the sun goes down.

Den här gula korven är mitt samvete idag.
Hon sa att det var okej att stanna i sängen till halv ett, då blev det så.
Ska nu sitta naken i morgonrocken med gårdagens smink kvar i hela ansiktet och äta en mastodontfrulle (brunch?) medan jag tittar på Australia's next top model och skrattar åt Demelza som får skit för att hon är för tjock.
Vad jag gjorde igår?

Det här.
Sjukt fint.
Tur är väl att vi packar våra ägodelar (ett tält och en massa sprit) och åker till Hultsfred på onsdag.
Puss.
/ Fraj

Bbq

Svensk sommar, you're doing it right.

/ Fraj

Vacation is over

Fyra tvåor blev resultatet, men lika glad för det är jag, men gladast är nog räven.
Det betyder ju iallafall att mitt körförbud för obesiktad bil är ett minne blott ett tag.
Det firar vi med nåt gött.
Mamma dök nämligen upp med nåt av det göttigaste jag vet häromdagen.
Jag har sedan min hemkomst gått i den djupaste sorg.
Marabou Black finns inte längre.
Fram tills mamma gjorde ett besök på ICA i Degerfors.
Där fanns en. En enda.
Kanske världens sista?
Lyckades låta den vara i ett dygn iallafall.
Har sedan öppnandet slitits mellan impulser att bara proppa in hela jävla chokladkakan i munnen för att det är så jävla GÖTT och ångest inför att den ska ta slut.
Ikväll tog min goffarsida överhanden, med glödande ögon och saliven rinnande längs mungiporna har jag slösat bort den.
Mitt livs kanske sista chans till lakritschoklad från Marabou.
Förpackningen ska sparas.
Så jag har nåt att sniffa i och slicka på när abstinensen blir för stor.
Det kan ju finnas nån liten liten liten chokladflinga kvar.
Sov gott.
/ Fraj

Det hände en grej

Känslan som uppstår när man kört sin dödsdömda Volvo med körförbud helt utan ett enda litet missöde från Tyskland och hem men lyckas döda sin nyare, fräschare, nyfixade och nybesiktigade Ford efter inte ens en vecka halvvägs till Karlstad.
Har nu alltså blivit tvungen att boka besiktningstid till Sture, igen.
Den förra var ju bara en skenmanöver, en täckmantel för att ens få köra honom i Sverige.
Imorgon klockan 09.00 ska han inställa sig för sin dom.
Bara han inte får en trea, så vi har en månad på oss iallafall att fixa forden igen.
Forden...
Två yra brudar stod och stirrade som fån ner i en våldsamt rykande motorhuv utanför Värmlandsrasta i Väse.
Som tur är finns det vänliga själar även i de djupaste värmländska skogar.
Vår vänliga själ var en skånsk lastbilschaffis som efter en stunds överläggande och huvudkliande kommit fram till att Forden inte skulle ta oss särskilt långt och erbjöd oss skjuts hem.
Vår nya vän släppte sedan av oss på en rastplats längs e18 så vi kunde promenera den sista biten hem.
Han själv var lite skeptisk över avsläppningsplatsen men vi försäkrade honom om att det var alldeles strålande.
Det var innan vi insåg att vi inte bara skulle få kliva över stock och sten på kalhygget, utan också klafsa genom sumpmark.
Men lika glada var vi för det.
Tack skånska lastbilschaffisen.
/ Fraj

Dan efter dopparedan.

Hej bloggeeeeen.
Bakistjejen deluxe här.
Mitt lilla mission igår gick i lås.
Vet inte vad som hände, var helt plötsligt helt väck och fick en massa dåliga idéer.
Vi blev bjudna på tequila (kan det varit en bidragande faktor till karatefyllan?) och tequila är ju en garanti för galenskap.
Igår löd formeln tequila → nattbad → pimpa kanotstatyn vid stranden med blöta trosor.
Var alltså två frusna, troslösa krigare som vandrade hemåt i natten.
Det var fint.
Idag är mindre fin.
Mår lite som jag förtjänar.
Ska dessutom föreställa ett Duktigt Barnbarn och vara snäll mot min mormor.
Ska därför ge mig ut på liljekonvaljjakt.
Precis vad jag gillar att ägna bakisdagar åt.
Puss
Fraj

Keep the streets empty

Hej bloggen.
Om ni läser i tidningen på torsdag om en mystisk person som sprungit runt i industriområdet vid flygfältet iklädd långklänning och foppatofflor och gjort inbrott i bilar kan ni vara lugna.
Det var bara jag.
Och bilen var min.
Det har inte varit riktigt min dag idag, alls faktiskt.
Därför är min plan att bli full.
Att det är tisdag?
Kära hjärtan, sen när har jag någonsin brytt mig om sådana petitesser?
Dessutom är det söndag imorgon, dvs lördag idag.
Lördag hela veckan vettni!
Skål!
/ Fraj

Det er for vildt!

Hej bloggeeeeeen!
Har efter min tröga start fått lite gjort idag, har varit en vända i stallet samt uträttat typ femtioelva viktiga ärenden på stora staden och hälsat på ungefär lika många mer eller mindre viktiga människor.
Har nu börjat komma in i rytmen som följer skogarna.
Man vet att man är hemma när man knappt kan sysselsätta sig i centrum i trettio minuter medan man får bilnyckeln kopierad ( eller inte kopierad, som blev fallet för mig).
Måste alltså hålla ordning på min enda nyckel i yterligare några dagar innan jag ska tillbaka till lilla förstagenerations-svensken som använde "du går som en häst" som en komplimang.
Det borde jag egentligen klara, med tanke på att jag haft reservnyckeln till Sture på samma knippa som den jag använt i ett år, och har den i behåll!
Men jag ska inte säga för mycket, stranger things have happened...
Har nu två hästar att rida och en gräsmatta (djungel?) att klippa, tänkte försöka vara ute och se upptagen ut när mamma kommer hem, såatteeeeeh...
HÄRRÅÅÅÅÅÅ!
/ Fraj!


Moin!

Sovmorgon vs tidig morgon - 3-0.
Vaknade för nån timme sen till detta och har fortfarande inte lyckats plocka upp hakan från marken.
Han kan väl inte vara på riktigt?'

Är dessutom en sån vedervärdig människa och kan inte sluta skratta.
Men ärligt talat, en död katt med propellrar är en lyckligare katt än en lidande levande.
/ Fraj

Snyggtjej!

Tja tja bloggen.
Lyckades hålla mig hemma i ett dygn iallafall.
Det måste väl räknas som okej?
Bakishänger just nu i min ensamhet i Linköping medan Fjärtizzz pantar burkar.
Käkar upp hennes Digestivekex under tiden, det har jag nog förtjänat.
Vi hade en fin kväll igår.
Björn Rosemström spelade Jörgen - till oss.
Vilka groupies vi är.
Har sedan jag kom hem (helskinnade och utan fläskiga böter, vi behövde inte ens bogseras) i fredags hunnit äta grillat, hasselbackspotatis, FILMJÖLK, svensk lättmjölk, falukörv och stuvade makaroner.
Livet är fint.
Ska uppdatera er littööö om hemresan och frågan om livet, universum och allting typ sen.
Deal?
/ Fraj

RSS 2.0