kombinationskristus

Behöver inte åka hem utan att ha legat med en tysk.

Man kan också kalla mig Fraj "finkänslighet" Henriksson. Vräkte ur mig en hel hög med magiska kommentarer, tex när han förklarade vad han jobbade med, "Du vet, som Richard Gere gör i Pretty Woman" (slog mig inte förrän nu hur fjolligt det lät med en man som har bättre koll på romantiska komedier än jag?!) och jag utbrister "aha, du köper prostituerade!" Men nej, det var tydligen inte riktigt så han menade.

Orkar inte vara jag.

Det känns som att jag säger det här om varenda gång vi är ute, men den här kvällen blev verkligen fullständigt hjärndöd.

Snålåkte på tåget, ramlade omkring inne på en av toaletterna de 30 minuterna in till Hamburg och lyckades fylla oss själva riktigt ordentligt på krutgroggarna vi fick med oss hemifrån.

Hann tillochmed med Hard Rock Café, även om vi redan där var så i gasen att minnesluckorna är giganstiska.

Kan sen ha blivit en eller annan shot för mycket borta på Reeperbahn.

Men roligt hade vi!

Richard Gere (nej, jag vet inte vad han heter, inte heller hur gammal han var eller hur jag ens hittade honom) hade fallit min mamma i smaken.

Hon har ju pratat sen jag åkte till Tyskland om att jag ska hitta nån rik greve att slå mig ihop med.

Han är det närmsta jag kommit såhärlångt.

Han var från Berlin (så mycket vet jag iallafall om honom!) och var i Hamburg över helgen, vi var alltså två vilsna själar som irrade omkring i natten.

(Magiskt uttalande #2, han frågar mig leende hur smart det egentligen är att följa med en främmande kille i en främmande stad och jag avfärdar honom med ett "äsch, sånt har jag gjort förut!".

Han var ju inte helt enkel att tillfredsställa heller, han vägrade ju nöja sig med något sämre än ett 4-stjärnigt hotell (har fortfarande inte kommit underfund med varför vi inte åkte till hotellet där han egentligen bodde) och sådana var inte helt enkla att hitta vid 5-snåret natten före ett jävla maratonlopp som gick av stapeln idag, så vi var inne på de tre flashigaste hotellen jag någonsin satt mina fötter i innan vi fick tag på ett rum (där träffade jag ett par svenskar i lobbyn, fantastiska människor).

Vi höll dock på att få napp redan på det andra -och flashigaste av dem alla, de hade en svit för cirka gurka 600 euro natten ledig, han svor länge över att han inte hade kreditkortet med sig.

Detta var efter att han förnekat att han var rik, jag var ju tvungen att fråga när jag fått veta att han var Richard Gere.

Mitt liv VAR Pretty Woman där ett slag.

Har bara känt mig mer malplacerad än jag gjorde när jag raglade in i den hotellobbyn i strumplästen och horskorna i handen (fick nog nån gång under promenaden mellan första och andra, men tackade bestämt nej till gentlemannens erbjudande om att bli buren) och det var när jag skulle ta mig ut från vårt hotell imorse.

Som det bakfulla dagen-efter-luder jag var smög jag omkring längs väggen och vågade inte se någon i ögonen, men kände ändock hur det fina folkets blickar brände i ryggen.

Detta verkade dock inte bekomma honom, utan han frågade istället om vi skulle äta frukost innan vi gick.

Jag tackade nej till det också. Med sorg i hjärtat ska erkännas, det måste ju vara drömmen, få hotellfrukost efter en sådan kväll.

Hade nog behövt det egentligen, för att överleva den än mer kaotiska resan hem..

Människor som lever måttligt, de kan ju omöjligt ha lika kul som jag? Hur händer sånt här mig?

Måste ge kvällen fyra av fem toasters, ett par promillen mindre och ett telefonnummer till mr Gere hade gett den full pott!

/ Fraj!